Kontakter, kontakter

På Martin och Anni Hogedals inbjudan spenderades natten i Ale en bit utanför Göteborg. Därmed har vi på nära håll studerat ännu en livsstil under den här resan, nämligen det så kallade Svenssonlivet. Mamma, pappa, två barn och radhus. Nu förstår vi precis vad som lockar med den livsstilen. Vi lämnade Ale klockan 7:00 med följande:

• Magar mättade av vällagad kvällsmat och fantastisk frukostgröt. 
• Utvilade kroppar efter en god natts sömn i unge Alvins sovrum.
• Hela dagen framför oss.

Hade det inte varit för uppstigningen klockan 06:00 och den småhetsiga morgonrutinen hade vi inte kommit iväg till Fontin i Kungälv så tidigt och då hade jag kanske inte haft turen att få se två livs levande mårdar. Hur ofta händer det egentligen? Händer det ens? Oavsett så känner jag mig lyckligt lottad. Först trodde jag att det var ekorrar så skickliga som de var på att hoppa runt bland trädkronorna, men storleken avslöjade dem. Där stod jag och gapade några minuter. Kort och gott, tack för inbjudan och en supertrevlig vistelse familjen Hogedal!

Robin blickar ut över sin nya hemkommun

Efter att ha klarat av den kuperade Fontinmilen i Kungälv passade vi på att dra nytta av ännu en kontakt. Då var det vår gamla gymnasiekamrat Robin Larsson som fick nöjet att guida oss runt det intrikata system av öar som är Öckerö kommun. Färjor hit och broar dit, utan Robin hade vi kunnat irra runt i timmar utan att hitta en enda av de små pärlor till motionsspår som finns utspridda på öarna. Som om vi inte var tacksamma nog för att han spenderade sin lediga tid åt vägleda oss runt Öckerö bjöd han dessutom på mat efteråt. Kan man bli mer generös?

Vilken tur vi har som känner och stöter på så många fantastiska människor runt om i Sverige!