Oskar Uncut: Tuff omstart

Vi är på gång igen efter vår O-ringensemester som landat i flera goda resultat men också ruggigt sura ben. Som Philip nämnde i gårdagens blogginlägg så missade vi Falun. Philip beskrev detta som "den lilla missen" och enligt honom resulterade det i en "smakstart". "Naturskön" är ett annat ord han använder för att beskriva situationen. Detta stämmer förvisso men är tyvärr långt ifrån hela sanningen. Välkommen till Oskar Uncut, bloggserien där jag ger dig min egen bild av vår verklighet.

Hjärnan bakom "Oskar Uncut"

Det började bra. Vi hämtade upp Andreas vid Högfjällshotellet och påbörjade dagens strapatser. Mycket riktigt var spåret fint, och i en idyllisk solnedgång badade Philip och Andras precis bredvid det som verkade vara den perfekta lägerplatsen. Denna idyll höll i sig lagom tills maten var klar. Då kom skymningen och sedan, från ingenstans, brakade helvetet lös. Som en dimma svepte knotten in och var plötsligt överallt. I pannan, på anklarna, på handlederna, bakom öronen, i öronen och i ögonbrynen. Värst av alla är kanske de knott som borrar sig ner i hårfästet.

Jag har tidigare beklagat mig över mygg. Fördelen med mygg är att de är konkreta, tydliga hot som med en välplacerad smäll går att döda. Ett knott är i princip ingenting, men tillsammans är de en diffus, svårdefinierad tortyrdimma som leder till ett accelererande vansinne. En del av mig vill klösa bort allt mitt skinn och bara springa iväg, en annan del vill bara gråta och ge upp. Till och med Philip hade svårt att hålla sig lugn. 

Till slut hittade vi en lösning

Vi kämpade oss igenom kvällen och kröp till slut in i tältet. Andreas envisades med att sova ute och bevaka kameran som skulle fotografera tältet och stjärnhimlen två gånger i minuten för en så kallade "time-lapse". Där låg han hela natten bland mygg och regnskurar och bevakade fotoprocessen. Det kallar jag dedikation. Jag är spänd på slutresultaten som Andreas ska försöka producera innan han börjar skolan den 15:e Augusti. Håll utkik här på bloggen efter projektets "teaser"!

Förra gången var det mygg, den här gången knott. Jag lovar dyrt och heligt att jag nu har klagat färdigt på dessa vidriga kräk. Jag har fått ur mig min ilska och i takt med att vi rör oss nedåt (vi befinner oss redan nu i höjd med Stockholm) så glesnar förhoppningsvis de elaka flygfäna och låter mig fokusera på andra problem. Kanske mitt och Philips ibland vacklande förhållande och konsten att dela dygnets 24h med honom, om och om igen. Missa inte det, vi syns igen nästa söndag!

Simma lugnt!

Glöm dina bekymmer, imorgon kommer nya!