Ça plane pour nous

För en stund slog jag upp ögonen och insåg att jag var helt klarvaken. Jag kollade på min mobil som visade 05.03. Märkligt. Efter en dag som igår borde jag sova som en stock..

Gårdagen började som vanligt men att vi steg upp tidigt, åt gröt och drack ljuvlig kaffe (Philip drack vatten), jobbade tills klockan blev 10 och sedan gav  vi oss ut för att springa en sväng. För första gången på väldigt länge var det fint väder, en krispig klarblå vinterdag. Vi följde minsta nyck och det spontana löppasset blev allt eftersom längre och längre, tillslut låg vi utpumpade på gräsmattan utanför huset efter hela 28 kilometer och en mäktig långspurt.

En av anledningar till spontaniteten och löpglädjen kan ha varit en härlig morgon på jobbet. Vi fick ett mail från ett förlag som uttrycke att vårt projekt lät "ganska intressant" och att vi är välkomna på möte nästa torsdag. Vi blev väldigt glada. Äntligen får vi en chans att visa vår idé och vad vi går för hos ett förlag. Det är minst sagt på tiden!

Efter några veckors arbete har vi äntligen börjat få till det organiserade kaosets vackra struktur.

Arbetsdagen avslutades med en timmes lika isande som stjärnklar promenad till min nya kompis Amar som ville bjuda oss på en eritreansk/arabisk måltid som var anmärkningsvärt osvensk, trevlig och på alla sätt mättande. Efter tre timmars ätande rullade vi - mätta som aldrig förr - ut i den månskensklara vinternatten och styrde kosan hemåt, kraschade i sängen och borde ha sovit oavbrutet tills klockan ringde. Så var dock inte fallet.

Amar och Philip

När jag vaknade för en timme sedan så började tankarna direkt snurra av bokidéer och inspiration. Lika bra att gå upp och börja jobba insåg jag efter en stund. Det ska jag göra nu. Boken om Sveriges Bästa Motionsspår skriver inte sig själv!